Gå till innehåll

Hembygdsgården

För vida kretsar av vårt folk är namnet Seglora känt genom socknens gamla kyrka, överflyttad till Skansen i Stockholm år 1916.
Seglora gamla kyrka

Nära den gamla kyrkplatsen i Seglora ligger den gamla prästgården (numera hembygdsgården)  kvar. Till 1940 var Seglora moderförsamling i det vidsträckta pastoratet som omfattade Seglora, Fritsla, Kinnarumma och Skephult socknar i Mark.

Med sin höga takresning och sina goda proportioner utgör prästgården ett värdefullt byggnadsminne. Den är också avsedd att bevaras åt framtiden som kulturminnesmärke. Den byggdes sannolikt 1793. Prästgårdens sätesbyggnad var enligt ett syneinstrument från 1824 uppförd av timmer, brädfodrad, tegeltäckt och rödmålad, 32 alnar lång, 14 1/2 alnar bred och 9 1/4 alnar hög samt innehöll förstuga, sal, fyra rum och kök i bottenvåningen och sex rum på övre botten. En förändring av taket skedde efter besiktning 1832 då till förhindrande av dropp föreskrevs, att gavlarna skulle uppföras räta och förses med ett fönster på varje sida. I övrigt torde byggnaden i allt väsentligt behållit sin ursprungliga karaktär.

1949 överlämnades prästgården till Stiftelsen Seglora gamla prästgård, då den ej längre hade någon uppgift att fylla som tjänstebostad och nu är det stiftelsen som har till ändamål att bevara byggnaden för framtiden såsom kulturminnesmärke.

Särskilda skyddsföreskrifter gäller sedan 12 juni 1942, för den gamla prästgårdsbyggnaden med tillhörande markområde.
Gamla kyrkan med portal mindre
Riksantikvarieämbetet framhåller att kyrkogården med sina stigluckor och prästgården med omgivande trädgård, de återstående byggnaderna på Seglorabergs säteri samt den i grannskapet belägna, välvda stenbron bilda tillsammans ett stycke svenskt kulturlandskap, som icke bör spolieras.

Åren 1972-75 genomfördes en genomgripande restaurering av prästgården genom så kallade AMS-projekt. I övre våningen har de två nordliga rummen sin ursprungliga prägel kvar med paneler, fodren kring fönstren och eldstäderna, allt i original. Köket på nedre våning har också i stort sett sin gamla prägel bevarad, men för att kunna fungera som kök i modern tid har där installerats en del moderna inventarier.
Bland unika företeelser i byggnaden kan nämnas badrummet på andra våningen. Salen, också på andra våningen, som kommit att kallas Stefansrummet. Inventarierna där skänktes vid Stefan Henrikssons död till hembygdsgården. Skomakeriet, som kommer från Evert Arvidsson i Rydal och Hadar Olssons affär med allehanda artiklar, som fanns i en lanthandel förr i tiden.

1957 flyttades den så kallade Lundastugan till hembygdsgården och är en av de få ryggåsstugor som finns kvar i trakten. Stugan har inretts med gamla möbler och föremål från bygden. 1978-79 har en ladugård uppförts på tomten. En del av materialet kommer från den så kallade knektalagårn.

Stockbåt funnen i Uppsalen 1969 finns också på hembygdsgårdens trädgård.